Att välja bil är ett inte rakt igenom enkelt beslut, då både rationella och emotionella argument ska mötas. Bilen ska uppfylla ens önskemål och krav i en rad olika miljöer, inte alltid endast för tjänsteresor eller för en ensam förare. Därutöver finns många av bilmodellerna med alternativa drivlinor – där det verkligen inte är one size fits all. Ovanpå det har arbetsgivaren förutom kostnadsramar ofta även hållbarhetsriktlinjer för att kunna redovisa och sänka sina utsläpp.
Som ett led i ALD Automotives egna hållbarhetsarbete och leasingrådgivande vill vi därför, inte skifta fokus från TCOn utan även, lyfta fram TCO2, för att få en bild av ens totala koldioxidpåverkan och få verktyg att över tid kunna vända riktningen på CO2-kurvan. Med den utgångspunkten har vi här börjat samla information som ska hjälpa dig i ditt val av bil utifrån ett CO2-perspektiv. Vi går igenom olika drivlinor, vad som kanske passar bättre till olika körmönster, teknisk fakta och hur det praktiskt fungerar med t.ex. laddning.
Välkommen till ett nytt sätt att tänka i ditt bilval. Hör gärna av dig om du har några frågor eller funderingar, vi hjälper dig gärna längs vägen!
INNEHÅLL
BILVÄLJAREN
BONUS MALUS
ELBILAR
LADDA ELBILEN
GASBILAR
ORDLISTA
OLIKA BILAR PASSAR OLIKA KÖRMÖNSTER
Denna drivlinematris är framtagen för att vara ett hjälpmedel i ditt val av bil och drivlina utifrån ditt körmönster. Matrisen är inte något facit och mycket mer finns att säga inom ämnet, så tveka inte att höra av dig, eller svara på några enkla frågor via denna länk, så hjälper vi dig gärna med en skräddarsydd bilrekommendation.
Läs mer om de olika drivmedelstyperna HÄR
Är du osäker på om du har en laddstation nära dig, hitta dem HÄR
Har du närhet till en biogasmack, hitta dem HÄR
VI HJÄLPER DINA FÖRARE ATT VÄLJA RÄTT BIL UTIFRÅN DENNES FÖRUTSÄTTNINGAR
För att underlätta ditt val ytterligare har vi tagit fram en enkel undersökning där du genom att svara på några få frågor ger oss en bild av ditt körmönster så att vi utifrån dina svar och önskemål kan rekommendera en bil just för dig.
Gör vårt test och få en personlig bilrekommendation från en av våra bilrådgivare
TILL TOPPEN AV SIDAN
BONUS MALUS
Personbilar och lätta lastbilar som är registrerade i trafik för första gången från och med 1 juli 2018 omfattas av Bonus Malus. Det innebär att gasdrivna bilar och bilar som släpper ut mellan 0-60 gram CO2 per km får en bonus beräknad på CO2-utsläppet och uppgår till maximalt 60 000 kr. Bonus betalas ut till ägaren av bilen när bilen varit i trafik hos samma ägare i sex månader. Bonus betalas inte ut till bilar som konverterats eller byggts om efter de är tagna i trafik.
Malus innebär en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren för bensin- och dieseldrivna bilar. Efter tre år går fordonskatten tillbaka till nivån som var innan 1 juli 2018.
När Bonus Malus infördes förändrades även förmånvärdesberäkningen. Fordonsskatten blev en del av förmånsvärdet samtidigt som prisbasbeloppsdelen i förmånsvärdet sänktes från 31,7% till 29%.
WLTP
När den nya testkörcykeln WLTP får fullt genomslag 1 januari 2020 kommer CO2-värdet att höjas på de allra flesta bilarna, vilket då också kommer att påverka deras Bonus och Malus. Bilar som idag är bonusberättigade kan komma att hamna ovanför 60 gram CO2 per km och är efter årsskiftet då inte berättigade till bonus (detta gäller endast nyregistreringar – systemet påverkar inte begagnade bilar eller bilar redan i trafik). På samma sätt kan bilar som idag inte är påverkade av Malus, alltså en förhöjd fordonsskatt de tre första åren, komma att bli det då en bilmodells CO2-värde höjs.
Flera organisationer försöker i dagsläget att påverka regeringen att ändra fullt genomförande av WLTP 1 januari 2020 då det skulle slå hårt mot flera av de vanligaste personbilarna och trippla fordonsskatten. I dagsläget är inget kommunicerat men det ryktas om att effekterna kommer att bromsas något.
TILL TOPPEN AV SIDAN
OLIKA TYPER AV ELBILAR
Det finns en rad olika varianter på elbilar idag och det är inte helt enkelt att skilja på de olika sorterna. Här listar vi de olika drivlinorna samt försöker bena ut hur de skiljer sig åt samt deras för- och nackdelar.
Ren elbil, med elmotor som laddas. Helt eldrivna bilar som lagrar strömmen i ett batteri har betydligt längre räckvidd på el än en laddhybrid. En elbil är optimal för dig som har möjlighet att ladda din bil hemma och på din arbetsplats.
Fördelar: 100% eldrift. Noll lokala utsläpp medan bilen körs. Kostnadsbesparingar på drivmedel.
Nackdelar: Högt inköpspris. Räckvidden blir kortare i kallt klimat. Kan ta tid att ladda fullt.
LADDHYBRID (ÄVEN KALLAT PLUGINHYBRID)
Förbränningsmotor med bensin/diesel + elmotor som går att ladda med kontakt.
En laddhybrid, eller pluginhybrid som den också kan kallas, kan laddas genom att plugga in sladden i ett uttag. Batteriet ger en räckvidd på el som normalt ligger runt 3-6 mil beroende på märke och modell. En fördel för att få ut så mycket som möjligt ur din pluginhybrid är att du kan ladda hemma eller på jobbet. Batteriet laddas även upp vid körning, men då endast för kortare sträckor.
Fördelar: Räckvidden på eldrift cirka 3-6 mil beroende på märke och modell. Bilens batteri laddas även vid körning vilket bidrar till lägre förbrukning och utsläpp än motsvarande förbränningsmotor.
Nackdelar: Mindre miljövänlig totalt sett om du inte nyttjar tekniken och laddar bilen.
Förbränningsmotor (oftast bensin) + elmotor som laddas via körning.
Fördelar: Hybridtekniken sänker förbrukning och utsläpp jämfört med motsvarande förbränningsmotor. Bilens hybridteknik kopplar själv över till eldrift där det är som mest effektivt. Du behöver inte koppla in bilen med sladd för att ladda den, eftersom att den självladdas vid körning.
Nackdelar: Begränsad räckvidd på ren el, vanligast upp till ett par kilometer.
Förbränningsmotor + batteri. Batteriet kickar in vid behov, för att driva bilens elsystem samt i vissa fall hjälpa till vid accelerationer.
Fördelar: Vissa mildhybrider har en kombinerad startmotor/generator som kan ge en extra “push” när det behövs. Förbränningsmotorn behöver inte jobba lika mycket – vilket ger lägre utsläpp.
Nackdelar: Kan ej köras på ren eldrift med förbränningsmotorn avstängd.
Bränslecellsbilar är en typ av elbil, som tankas med vätgas och syre. När en kemisk process mellan de båda ämnena uppstår bildas – enkelt förklarat – elektricitet som därefter lagras i batterier. Från avgasröret kommer ingenting annat än vattenånga.
Fördelar: Inga utsläpp annat än ren vattenånga. Lång räckvidd, ofta 50-80 mil på en tankning.
Nackdelar: Mycket begränsat modellutbud och höga priser i dagsläget. Finns idag få vätgas-tankstationer. Per Augusti 2019 finns endast fem tankstationer i; Umeå, Sandviken, Arlanda, Mariestad och Göteborg.
TILL TOPPEN AV SIDAN
LADDA ELBILEN
En elbil laddas för de allra flesta till största del hemma. Övrig laddning sker hos arbetsgivaren eller vid externa laddpunkter. Oavsett vilket kan det vara bra att ha med sig några saker: batteriet mår bättre av att laddas ofta snarare än mycket och sällan och man brukar säga att det mår som bäst när det är laddat mellan 20-80%. När batterinivån har nått 60% laddar det också långsammare för att skydda sig själv, man kan också säga att de sista 20% tar lika lång tid att ladda som de första 80%. De flesta elbilarna har också ett skydd inbyggt som gör att bilen inte kan ladda helt fullt för att skydda batteriet.
De flesta bilars navigatorer brukar föreslå laddställen längs ens planerade rutt. Om du saknar möjligheten eller hellre vill planera detta själv kan du gå in på t.ex. abrp.mp och använda detta ruttplaneringsverktyg. Tänk på att bilens räckvidd påverkas av både hastighet och temperatur. På vintern minskar räckvidden med 20-40%, och kör du många korta sträckor går det åt el motsvarande cirka en mil att värma kupén varje gång bilen har blivit kall.
Genom att ladda bilen så fort du får möjlighet och hålla ner hastigheten kan du spara både energi och pengar.
Kapacitet i lagring och laddning
– kWh (kilowattimme) anger hur mycket el bilens batteri kan lagra. Jämför storleken på tanken på en bil med annat bränsle.
– kW (kilowatt) anger hur snabbt bilens batteri kan laddas. Har man laddat med 1 kW i en timme har det hamnat 1kWh el i bilens batteri. Den lägsta siffran av vad laddaren/ladduttaget kan ge och vad bilen kan ta emot styr hur snabbt elbilen kan laddas.
En elbil drar cirka 2 kWh el per mil.
Skillnad på ladduttag och laddare
Det kan låta märkligt att behöva reda ut skillnaden på ett ladduttag och en laddare, men beroende på vad du använder styr det laddtiden väsentligt. En elbil innehåller en inbyggd laddare och batterier. Bilens laddare laddar du med ett ladduttag och batterierna laddar du med en laddare.
Ett ladduttag är ett växelströms AC-uttag som laddar bilens inbyggda laddare, som sen omvandlar den till likström som i sin tur kan ladda bilens batterier. Denna laddning kallas oftast för normalladdning och är den långsammaste sortens laddning. En bil med en inbyggd laddare på 3,6 kWh tar med en 50 kW AC-ladduttag sex timmar att ladda, då bilens inbyggda laddare begränsar laddhastigheten oavsett hur hög kW ladduttaget har. Typ 2-uttag är alltid av denna sort – skillnaden mellan ett vanligt vägguttag är att Typ 2-uttaget innehåller en signalkrets som berättar för bilen hur mycket ström kontakten maximalt kan ta.
Typ 2-uttag (laddar bilens inbyggda laddare) – långsam laddning
En laddare är en likströmsladdare med inbyggd laddteknik där DC-laddaren kopplas direkt till bilens batterier som styr hastigheten. Här spelar det ingen roll vilken effekt bilens inbyggda laddare har. Idag finns det tre olika typer av DC-laddare; CHAdeMO, CCS och Tesla Supercharger där de två första ofta kan ladda med 50 kW och Teslas Supercharger med 135 kW. Eftersom laddaren laddar bilens batterier direkt spelar det ingen roll vad bilens inbyggda laddare har för effekt.
CCS-laddare CHAdeMO-laddare
Laddare som laddar bilens batterier – snabbladdning
LADDNING AV EL/PLUGIN HEMMA
Det finns flera saker att tänka på om man vill kunna ladda sitt elfordon i hemmet. Den bästa, snabbaste och säkraste laddningen får du genom en laddbox, vilket om du kör en ren elbil är i princip en nödvändighet. Det är fullt möjligt att ladda sitt fordon i ett vanligt vägguttag, men det är inte rekommenderat ur ett säkerhetsperspektiv då det finns risker med en okontrollerad laddning och det är mycket viktigt att kablar och kontakter kontrolleras av en behörig elektriker så att de klarar hög belastning under en längre tid. Det tar cirka 8-12 timmar att ladda ett elbilsbatteri med vanlig hushållsel.
En laddbox är en box som sätts upp på väggen eller på en stolpe i anknytning till bilens parkering. Denna laddbox är specifikt utformad för laddning av laddbara fordon. En laddbox har två stora fördelar jämfört med att ladda direkt ur ett vanligt vägguttag:
- Det går snabbt att ladda
Vid laddning i ett vanligt vägguttag tillåts inte laddningen uppnå maximal styrka. Med hjälp av en laddbox tillåts högre laddeffekter, och i samband med installationen uppgraderas ledningar och säkringar (vid behov) för att minska riskerna för elstörningar i hemmet. - Det är säkert att ladda
En laddbox är speciellt framtagen för laddning av laddbara fordon och garanterar därmed en säker laddning. Laddboxen har inbyggd aktiv säkerhet, vilket bland annat innebär att strömmen kan slås på först när alla kontakter är ihopkopplade. Eftersom laddning av fordon kräver stora strömstyrkor finns det vissa säkerhetsrisker vid laddning i vanligt eluttag. Med laddboxen minimeras denna risk.
Jag bor i lägenhet, får jag installera en laddbox?
Bor man i en lägenhet, oberoende av om det är hyresrätt eller bostadsrätt, kan det vara svårt att få en parkeringsplats med ett vägguttag anpassat för att ladda sin elbil. Detta är ett stort hinder för ökningen av elfordon, men även du som bor i ett flerbostadshus kan skaffa en laddbox.
Installationsförloppet för en laddbox på din parkeringsplats eller i ditt garage kan se olika ut. Även ägarförhållandena och kostnadsfördelningen kan se olika ut för laddboxen. Det finns ett antal alternativ, och nedan går vi igenom de vanligaste:
- För dig som bor i bostadsrätt:
– Fastighetsägare bekostar laddboxen men den boende står för installationskostnaden. Laddboxens kostnad tas ut genom högre parkeringsavgift under en bestämd period. Kostnad för förbrukad el tas ut i form av en fast avgift som läggs på parkeringsavgiften.
– Den boende står för både laddbox och installation. Kostnad för förbrukad el tas ut i form av en fast avgift som läggs på parkeringsavgiften. - För dig som bor i hyresrätt:
Fastighetsägare bekostar laddbox och installation. Investeringskostnad samt driftkostnad tas ut i form av högre hyra.
Vad kostar en laddbox?
Priset för en laddbox ligger på 5 000-12 000 kronor. Priset varierar beroende på vilken typ av laddbox som beställs samt vilka tilläggstjänster som önskas. Sedan tillkommer en installationskostnad. Installationskostnaden varierar beroende på var boxen ska placeras, närheten till el och hur elsystemet i ditt hus ser ut. Räkna med att installationen kan kosta från 2 000 kronor upp till 10 000 kronor
Installation av laddbox till villa
Du kan välja att stå för denna kostnad själv, och sedan ansöka om bidrag från Naturvårdsverket (privatpersoner) eller Klimatklivet (fastighetsägare). Naturvårdsverket har ansökningsperioder öppna under olika perioder under året, besök deras hemsida för mer information om kommande ansökningsperioder. Ladda hemma-stödet ger möjlighet till bidrag för hälften (max 10 000 kr i bidrag per fastighet) av kostnaderna för själva laddboxen, material och arbetskostnad för att installera laddboxen. Din arbetsgivare kan välja att betala din laddbox, utan att det blir förmånsgrundande. Det är i det fallet upp till respektive arbetsgivare och anställd hur kostnaden ska behandlas.
TILL TOPPEN AV SIDAN
LADDNING AV EL UTANFÖR HEMMET
Det allra vanligaste laddstället är och ska vara ditt hem vilket är det enda stället man vet att bilen återvänder till. Förutom hemmet kan bilen även laddas på ens jobb eller vid offentliga laddpunkter.
Vissa elbilar kan också snabbladdas i särskilda snabbladdningsstationer, med högre spänning och strömstyrka, på cirka 20 minuter vilket gör det möjligt att även göra längre resor med elbil med lite planering. Idag finns många snabbladdare vid snabbmatsrestauranger och drivmedelsstationer.
På uppladdning.nu finns en interaktiv karta med alla laddplatser i Sverige och framförallt Norden, men även fler länder finns med i laddkartan.
Kan jag ladda min elbil på vilken laddstation som helst?
Ja, om laddstationen är kompatibel med din laddkabel och laddkort. Nästan alla laddare inom Europa har Typ 2-uttag, vilket du bör ha fått med dig en kabel avsedd för från din biltillverkare. (Typ 1-uttag används främst i vissa amerikanska och japanska fordon och håller på att fasas ut).
Det finns även laddstationer med en fast kabel och i dessa fall måste du alltid kontrollera om den medföljande kabeln passar i din bils uttag.
Är du på långresa laddar du bilen med en snabbladdare, är det en mer stationär parkering fungerar laddbox eller laddstolpe fint. Skillnaden i tid att ladda är för en snabbladdning cirka en halvtimme till för normalladdningen 6-12 timmar att ladda fullt.
Kan min bil laddas med vilken strömstyrka som helst?
Nej. På vissa bilar (t.ex. Tesla) kan du ställa in hur många ampere din bil ska dra från elnätet, har din bil inte den möjligheten bör du investera i en tredjeparts laddsladd där du kan göra den inställningen på sladden.
Om din laddsladd endast har väggkontakt, att du alltså inte kan byta kontakttyp, kan du med fördel skaffa en “trefas-till-schuko-adapter”. Börja ladda med så få ampere som möjligt och öka eventuellt om sladdar inte blir varmare än ljumna. Skulle en säkring gå drar du ut bilens laddsladd, byter säkring och försöker sedan med färre ampere. Finns det trefasuttag är de alltid att föredra framför vanliga vägguttag då de är byggda för högre strömmar och har oftast bättre anslutningskablar även inne i väggarna.
Laddkort?
Precis som med mobiloperatörer finns det flera olika aktörer som erbjuder laddhanteringsprogram. Det betyder tyvärr att du kan behöva flera laddkort från olika operatörer då i princip inga accepterar kreditkort. Några erbjuder appar och sms-lösningar med varierande tillfredsställandegrad. Förutom de större rikstäckande aktörerna kan det också vara värt att undersöka vilka lokala operatörer som finns i din närhet. Teslaförare kan alltid använda deras Superchargers i hela Europa.
Ska du ut i Europa med din elbil bör du i förväg kolla upp vilka laddkort du behöver. Vill du se var laddplatser finns i andra länder kan du exempelvis besöka någon av dessa sidor; plugshare.com, chademo-map.com och ccs-map.eu.
TILL TOPPEN AV SIDAN
GASBILAR
Att köra gas är ett ibland bortglömt alternativ, men är bra både för miljön och plånboken. Med biogas kör du bilen på 100% restavfall och enligt FordonsGas är kostnaden per mil ungefär 15-20 procent lägre än för bensin och diesel. Gasbilar är även berättigade till en klimatbonus om 10 000 kr om bilen är tillverkad med gastank men inte om bilen konverteras i efterhand.
Alla gasbilar har dubbla tankar – en för gas och en för bensin, vilket kombinerat ofta ger en räckvidd på minst 100 mil för en kombi. Förbrukningen för en gasbil beräknas i kilo istället för liter, så för att jämföra behöver man ta hänsyn till energimängden i de olika drivmedlen. Ett kilo gas innehåller ungefär 50 procent mer energi än en liter bensin vilket innebär att 1 liter bensin motsvarar ungefär 1,5 kilo fordonsgas. För en liter diesel motsvarar det ca 1,4 kilo fordonsgas. Om vi räknar på ett gaspris per kilo på 20,25 kronor motsvarar det 13,5 kr per liter bensin resp. 14,46 kr per liter diesel. På Fordonsgas hemsida kan du se det aktuella kilopriset samt jämförelsepris.
Idag finns det närmare 200 tankställen för gas och du kan köra gasbilen på antingen CNG (komprimerad fordonsgas med minst 60 procent biogas) eller BIO-CNG (komprimerad biogas som består av 100% biogas) samt naturligtvis bensin då bilen har en bensintank också. På FordonsGas hemsida hittar du en karta över alla landets gastankställen.
Planerar du att köra utomlands med gasbilen finns det inom Europa i de flesta länder gott om tankstationer. På www.metanoauto.com finns en förteckning på antal stationer per land samt möjlighet att se var de är placerade.
TILL TOPPEN AV SIDAN
ORDLISTA
AdBlue
AdBlue är ett färglöst SCR (Selective Catalytic Reduction)-medel som i bästa fall sänker kväveoxidutsläppen med 85-90% på en dieselbil utrustad med AdBlue-tank. AdBlue tankas i en separat tank och fylls på ungefär var 800-1000:e mil, beroende på bil, körmönster och biltillverkarens instruktioner.
BIO-CNG
Komprimerad biogas, som till 100% består av förnybar energi och alltså inte tillför någon ny koldioxid. Biogas är en gas som framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa. Gasen kan användas som bränsle i gasdrivna fordon och jämfört med bensin och diesel är utsläppen upp till 90 procent lägre med biogas. Dessutom ger gasdrivna fordon sänkta utsläpp av kväveoxider NOx.
CNG
Komprimerad fordonsgas, som till minst 60% ska bestå av biogas (på senare år har andelen biogas ökat och står nu för mer än 90%). Resterande del består av naturgas, som är ett fossilt bränsle som dock har en minskad miljöpåverkan jämfört med bensin och diesel. Gasen kan användas som bränsle i gasdrivna fordon och jämfört med bensin och diesel är utsläppen upp till 25 procent lägre med naturgas. Dessutom ger gasdrivna fordon sänkta utsläpp
av kväveoxider NOx.
CO2
Koldioxid. Utsläpp av koldioxid i atmosfären påverkar klimatet globalt. CO2-värdet på bilen ligger också till grund för fordonsskatten som i sin tur påverkar förmånsvärdet på bilen.
E85
Etanol E85 är namnet på ett bränsle som normalt består av en blandning av 85 % etanol och 15 % bensin. E85 säljs på vanliga mackar av i stort sett samtliga leverantörer som säljer drivmedel i landet.
Euro 5/Euro 6
Alla bilar, personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon (över 3,5 ton), klassas efter avgasutsläpp. Personbilar och lätta transportfordon som säljs nya i Sverige måste klara kraven för Euro 6. Från 1993 års modell placerades bilarna i någon av miljöklasserna 1, 2 eller 3. Kraven har sedan skärpts i omgångar.
Fordonsgas
Fordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas eller en blandning av dem båda, som används som drivmedel till fordon. Naturgas är ett fossilt bränsle som dock medför en minskad miljöpåverkan jämfört med bensin och diesel. Se BIO-CNG samt CNG ovan.
NEDC
Körcykeln New European Driving Cycle är den gamla metoden för att mäta fordons bränsleförbrukning och utsläpp. Den togs fram på 1990-talet och är m.a.o. inte ”new”. Den ersätts gradvis av WLTP–körcykeln som införs till 100% 1 januari 2020. Fram till dess används NEDCkorr (se nedan).
NEDCkorr
En svensk “översättning”, eller konverteringsmodell, för att räkna ut motsvarande NEDC-värde på de modeller där WLTP används.
NOx
Kväveoxider (NOx) bildas vid all förbränning vid hög temperatur oberoende av bränslets kemiska sammansättning. Ur ett fordonsperspektiv är fokus på de lokala utsläppen. Kväveoxider har negativa hälsoeffekter och påverkar andningsorganen, främst hos känsliga personer med t.ex. astma. Kväveoxider bidrar också till övergödning och försurning av skog, mark och vatten.
RDE
Real Driving Emissions innebär att mätning av utsläpp av kväveoxider och partiklar sker vid verklig trafik med mätinstrumenten installerade i bilen. Från 1 september 2018 ska alla nya bilar som registreras vara certifierade enligt WLTP och ett år senare måste de också klara RDE-testet. RDE är ett komplement till WLTP.
TCO
Total Cost of Ownership, TCO är summan av alla kostnader i samband med ett inköp av en vara eller tjänst.
WLTP
Körcykeln Worldwide harmonized Light vehicles Test Procedure, infördes 1 september 2017 och kommer gradvis att ersätta NEDC-körcykeln fram till 100%-igt genomförande 1 januari 2020. Under övergångsperioden ska alla nya bilmodeller redovisa värden enligt både NEDC och WLTP. Sedan den 1 september 2018 ska alla nya bilar som registreras vara certifierade enligt WLTP.
WLTP införs för att ersätta NEDC och ska med detta ge mer rättvisande värden då bilarna testas utifrån en mer verklighetsnära cykel på fler parametrar. Detta får i effekt att de flesta bilar får ett högre CO2-värde (dock endast på pappret, bilen har ju alltid haft det utsläppet oavsett testmetod). Det högre CO2-värdet påverkar bilens årliga fordonsskatt som kombinerat med Bonus Malus-systemet kan handla om tusentals kronor per år. I förlängningen påverkar det även förmånsvärdet för bilen som ju har fordonsskatten som påverkande parameter.
TILL TOPPEN AV SIDAN